Spinalis i Botswana – Inka Löfvenmark berättar om projektet i Gomorron Sverige

”Har man en hög nackskada anses man inte vara ‘rehabiliteringsbar’.” – Inka Löfvenmark

Än en gång slås jag av vilken tur jag har som lever i ett välfungerande välfärdssystem som Sverige, särskilt som ryggmärgsskadad. Vi tar vårt välfärdssystem allt för ofta för givet. Trots att det finns brister och olika delar i sjukvårdssystemet som bör förbättras är jag tacksam över att jag kan leva det liv jag vill leva – för det är INTE en självklarhet för människor i andra delar av världen.
Då jag började resa runt en hel del efter min olycka såg jag tidigt skillnaderna i hur livssituationen såg ut för ryggmärgsskadade personer i olika länder. Man behöver inte åka långt, i Grekland till exempel ser situationen helt annorlunda ut för ryggmärgsskadade personer. Det finns ingen direkt specialiserad rehabilitering och personlig assistans existerar inte. Man är helt beroende av sin familj. Studiemöjligheter och jobbmöjligheter är inte att tala om, det måste man strida för om ens få chansen. Det finns ingen som helst statlig finansiering för bostadsanpassning som är nödvändigt för att kunna bo kvar. För många slutar det med att man blir fången i sitt eget hem.
Jag har tillgång till specialiserad rehabilitering och sjukvård för ryggmärgsskadade i världsklass, jag har rätt till personlig assistans och hjälpmedel enligt mina behov och kan både studera och jobba utan begränsningar – jag kan leva ett likvärdigt liv som alla andra och bidra till välfärden i mitt hemland genom att jobba och betala skatt och vara en del av samhället.

Hade jag till exempel bott i Botswana hade jag inte setts som ”rehabiliteringsbar” och med största sannolikhet dött efter bara några månader på grund av liggsår eller lungproblematik.
Stiftelsen Spinalis startade, med personal från Spinaliskliniken och Rehab Station Stockholm, ett samarbete med SIDA och Botswanas hälsoministerie. Syftet med projektet var att utveckla en nationell rehabiliteringsklinik för ryggmärgsskadade personer i Botswana.
I Botswana bor det cirka 2 miljoner människor och varje år drabbas cirka 40-50 personer av en förvärvad ryggmärgsskada. Varav flest är trafikolyckor. Dödligheten efter en ryggmärgsskada är så hög som 30 procent. Nu drivs projektet på Princess Marina hospital på en ortopedavdelning, med sex platser för män och tre platser för kvinnor.
Inka Löfvenmark är sjukgymnast och projektledare för Botswanaprojektet. Från dagens Gomorron Sverige på SVT berättar hon om ryggmärgsskadades liv i Botswana och om projektet.

Läs Inkas blogg där hon bland annat har skrivit om sitt arbete, sina upplevelser och äventyr i Botswana – intressant, spännande och rörande.

”Projektet är ett treårigt partner och aktörssamverkan mellan Botswana hälsoministeriet och Stiftelsen Spinalis. Det är delvis finansierat av SIDA (Swedish International Development Agency). Planen är några från teamet ska vara full tid i Gaborone under 2010. Därefter minska närvaron successivt genom att lära upp personal från Botswana som ska ta vid arbetet med rehabiliteringen av ryggmärgsskadade patienter.” Läs mer om Botswanaprojektet på Stiftelsen Spinalis hemsida

Claes Hultling har medverkat i P1:s radioprogram ”Tankar för dagen” där han pratar om sina betraktelser och möten med människor i Gaborone. Lyssna nedan:

Tisdagen den 24 maj – ” I am here to serve”, sa en indisk läkare i Botswana som Claes mötte. Kanske borde det vara lite mer så här också? Lyssna här

Tisdagen den 31 maj – Om en 21-årig ryggmärgsskadad tjej i Gaborone, Botswana. Om livskvalitet och livsglädje, trots allt. Lyssna här

Ett svar på “Spinalis i Botswana – Inka Löfvenmark berättar om projektet i Gomorron Sverige”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *