Till minne av pappa

Bortredigerade textutdrag ur mitt bokmanus:

”Varje gång jag flyger söderut för att träffa pappa lämnar jag Stockholm med blandade känslor. Men jag är glad över att få träffa och umgås med min pappa.
När han kommer för att möta upp mig på flygplatsen i Halmstad tycker jag det är lite pinsamt eftersom han är så annorlunda alla andra. Han börjar alltid gråta, han är oftast klädd i svart och i sina Birkenstocksandaler, vinter som sommar. Han har långt, grått – nästan vitt – hår och ett örhänge i ena örat. Jag minns att jag en gång när jag var liten drog så hårt i örhänget att hålet blev jättestort och det är det fortfarande. Kanske är det inget fel med att han sticker av, men han kunde gråtande utropa till främmande personer:
‘Det här är mitt barn, min dotter!’

Min andra familj, familjen på pappas sida, bodde i ett vitt hus med blå knutar på Västkusten i Halmstad. Min farbror Brage och hans fru bodde på bottenvåningen, farmor och farfar på första våningen och pappa bodde på vinden, som han hade renoverat själv. Ett mysigt litet krypin präglat av hans konst, altare och doften av rökelser.
Jag har en tio år äldre bror som heter David, vi har samma pappa. Jag saknade alltid honom mest av alla när jag var hemma i Stockholm.

Jag älskade att cykla med mountainbike i skogen tillsammans med pappa. Vi cyklade på västkusten till de vackraste platser man kan tänka sig, till havet och längs de riskablaste stigarna i skogen.

På somrarna åkte vi till stranden och spelade boccia. Vi la oss oftast nära kiosken, för att ha nära till glassen. Som den fisk i vattnet jag var älskade jag att snorkla och leta efter vackra snäckor. Det var som att leta efter skatter. Jag simmade långt ut, tills jag inte bottnade längre. Därute fanns de unika snäckorna. Ibland plockade jag upp en och annan manet som jag kastade på pappa.
Han satt ofta i lotusställning och mediterade eller utövade yoga på stranden, alltid med ett nöjt leende. Pappa drog förstås uppmärksamhet till sig. Vissa tyckte att han var konstig och andra tyckte att han var cool. Inte så få visste vem han var, eftersom många av ungdomarna var före detta konstelever till honom. Han blev alltid lika glad när de hälsade på honom.

Vi gick även på en del parkfester. Oftast var det reggaemusik som hägrade, något som pappa tyckte om att dansa till. Ibland var vi där med några av hans vänner eller så cyklade vi dit ensamma. Det var roligt med musiken och alla de häftiga människorna.

Jag saknar dessa stunder med pappa.

Pappa är en av de mest begåvade konstnärer jag känner till. Perfektionen i hans målningar är beundransvärd.
Varför är han inte en berömd och framgångsrik konstnär?
Hans konst bevisar att han föddes att måla. Jag är stolt över pappas gåva.”

David skriver:

”Vila i frid älskade pappa,
min kära yogi Gurra.
Du finns för alltid planterad i mitt hjärta likt en lotusblomma som aldrig vissnar.

Min vän, lärare, konstnär och yogi. Jag bär med mig så mycket som du välsignat och berikat mitt liv med.Du fick leva din dröm.
8 år i Indien, mitt inne i yogans hjärta fick du leva ut yogan till fullo.När jag hämtade dig på Arlanda hösten 2012 möttes jag av ett stort solskensleende. Kroppen var sargad, du kom ut från hallen i rullstol, men du var andligen urstark. Vi stannade kvar hos min älskade syster Yasmin och Janne över natten.

Du visste. Jag visste.
Jag är så tacksam för att du kom hem för att träffa oss innan.

Guruom.
Jay Nityananda
Jay Muktananda
Jay Chidvilasananda
Jay Gustaf med Pappa.”

Min syster skrev några rader om pappa i lördags:

”Hej min lilla lillan!
När jag tänker på din far ser jag honom framför mig i sin kråsskjorta, tajta byxor och tjocka mörka håret i en tofs. Under detta en spänstig kropp med seniga muskler. Ett stort skäggigt leende. Humor. Spontan. Han var konstnär, mycket skicklig med penseln. Gitarren i närheten. Pipan. Rökelser. Meditation. Yoga. Mantra. Oranga folkabussen.

Något du har efter honom är din förmåga till detaljer! Framför allt den konstnärliga ådran! Jag vet att han älskade dig och ville så mycket mer!
Det är så skönt att ni återförenades innan han gick bort <3

Jag älskar Dig! Puss”

Tack sys, älskar dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *